Som om hon inte finns…

REPORTAGE: Naddja, elva år, är en av de uppskattningsvis en halv miljon romer som bor i Serbien. Ingen vet egentligen hur många de är. Jämfört med många romer lever Naddja ett förhållandevis bra liv. Hon är registrerad och får gå i skolan, något som inte hör till självklarheterna för den romska delen av befolkningen. Familjen har ett eget, om än mycket enkelt, hus i byn Zemun, strax utanför Serbiens huvudstad Belgrad.

Men när man gräver lite djupare råder det ingen tvekan om att fattigdomen är påtaglig. Att få vardagen att gå ihop är en ständig kamp. Huset saknar till exempel isolering och på vintern blir det ibland nedåt 30 minusgrader utomhus. Naddja är äldst i syskonskaran om fem och tar därmed ett stort ansvar i hemmet.

Ä När jag vaknar brukar jag först gå och handla, sedan hjälper jag mamma om det är något annat i hushållet som behöver göras, berättar hon.

Man skulle nästan kunna tro att hon är en kortvuxen förälder när hon vant bär omkring på sin nyfödde lillebror. Naddjas pappa reser runt på marknader och säljer verktyg, så han är sällan hemma. När han väl kommer hem är han alldeles för trött för att umgås med barnen. Det blir inte mycket pengar över som går till familjen, vilket gör det svårt att få allt att gå runt.

Tyvärr är Naddjas omständigheter inte unika. Romernas situation är komplex och fördomarna om dem som folkgrupp många. Utan något eget land har de i generationer rest från plats till plats utan att kunna slå ner pålarna ordentligt. Som främlingar i någon annans land har “vi-och-dom kulturen” blivit stark.

Genom romernas språk, romani, tror man sig ha kunnat lokalisera deras ursprung till området Punjab i dagens Indien och Pakistan. Härifrån ska de ursprungligen ha flytt undan krig och förföljelse. Över tusen år av migration och bosättning i olika länder har satt sin prägel på dialekter, kläder och inte minst musik. I dag finns romer representerade i samtliga Europeiska länder och en stor del av dem bor i just Serbien. Även i dag lever många romer på resande fot, men viljan att slå sig ned och att få samma rättigheter som andra medborgare är också stor.

Bread of Life är PMU:s och Smyrnaförsamlingens i Göteborg samarbetspartner i Serbien. De startade som en humanitär hjälporganisation under krigsåren på Balkan. Under denna tid tvingades många romer i regionen, framför allt från Kosovo, att fly. I ett etniskt präglat krig var deras närvaro inte önskvärd någonstans, men i Serbien lyckades många skaffa sig tillfälligt uppehälle. De romer som flydde från Kosovo är inte längre välkomna tillbaka och har sedan dess haft svårt att få tillstånd att slå sig ner någonstans permanent. Det innebär att många av dem bor i illegala bosättningar och kåkstäder där levnadsstandarden är under all mänsklig värdighet. Bostäderna består av enkla brädor, presenningar och annat virke som man kommit över. Det finns inget rinnande vatten eller elektricitet och på marken springer barn omkring barfota bland glasskärvor och annan bråte.

Enligt lag har alla barn i Serbien rätt till skolgång, även romska barn. Bristande utbildning bland marginaliserade grupper är en av de främsta anledningarna till ett liv i fattigdom. Därför arbetar Bread of Life med att ge studiehjälp till romska barn. De behöver ofta extra stöd i undervisningen eftersom den sker helt på serbiska som inte är deras modersmål. Genom studiecenter får romska elever i olika åldrar professionell hjälp med läxorna Detta är extra behövligt med tanke på att merparten av barnens föräldrar själva inte kan läsa och skriva. Bread of Life ordnar även alfabetiseringskurser för vuxna och jobbar generellt med att få romska föräldrar mer engagerade sina barns undervisning.

En annan viktig del av verksamheten består av materiell hjälp i form av skolböcker, hygienartiklar, lunchpaket, busskort och kläder. Det är enkla medel men av stor betydelse för att romska barn lättare ska integreras i skolan och inte behandlas som “de med fula kläder som luktar illa”.

Bread of Life arbetar även för att förbättra romernas situation på samhällsnivå Ä det är ingen självklarhet att lokala myndigheter visar intresse för romernas situation. Utvecklingen går dock åt rätt håll och arbetet har på många sätt gett goda resultat. Naddjas favoritämne i skolan är matematik, men vad hon vill syssla med i framtiden har hon redan koll på.

Ä Jag vill bli sminkös! Säger hon och rättar till sitt diadem i spegeln.

Det första steget mot att förverkliga sina drömmar, oavsett vad de må vara, är att få en ärlig chans att gå ut skolan.

BARNENS RÄTT – VÅRT ANSVAR:

Årets Barnens rätt-kampanj fokuserar på romernas situation i Serbien. Detta sker genom opinionsbildning, insamlingar och produktion av informationsmaterial för barn. Budskapet är att romerna ska få rätt till sina rättigheter, som exempelvis utbildning och medborgarskap. En annan viktig del är att romerna ska känna sig trygga i samhället. Det är oklart om hur många romer som bor i Serbien. En uppskattning är att mellan 500 000 och en miljon finns i landet, men många av dem bor där utan att vara registrerade.

Läs mer om hur du kan engagera dig i Barnens rätt – vårt ansvar: Kampanjsida