Dialogen med ramorganisationerna stärks enligt ny biståndsbudget

I den nya biståndsbudgeten görs förtydliganden som bådar gott för det framtida utvecklingsarbetet. Kritik som tidigare lagts fram är bristen på transparens, policys och ett samlat grepp om biståndet, samt mot ett bundet bistånd och otydliga utvecklingseffekter.

Regeringen deklarerar nu att allt bistånd ska bidra till utvecklingsmålen, fattiga och förtryckta människors behov och perspektiv ska vara utgångspunkt och biståndet ska vara obundet. Dessutom klargörs att “en bedömning av biståndets additionalitet ska alltid genomföras. “

Efter Statskontorets granskning av ramsystemet, vill regeringen stärka dialogen med organisationerna. Vidare uppges att deras rapporteringsbörda ska minska och finansieringen bli mer förutsägbar.

PMU och andra organisationer har tidigare framhållit vikten av att folkrörelseperspektivet tas tillvara när den nya biståndspolitiska plattformen arbetas fram. UD utlovade i slutet av maj en “transparent process med reella påverkansmöjligheter.” Men Gunilla Carlsson sade att plattformen skulle läggas fram utan behandling i riksdagen, i höstens budget.

Nu framkommer att beslutet om plattformens utformning först kommer att tas av regeringen och sedan ska riksdagen informeras. Det är alltså fortfarande otydligt vilka möjligheter som i praktiken finns för organisationerna att påverka den.

Inga ytterligare medel kommer att skjutas till i arbetet för klimatet, vid sidan av det vanliga biståndet, enligt budgeten, något som både Centerpartiet och Kristdemokraterna ville se.

Den ideella sektorn påverkas av flera lagförslag i den nya budgetpropositionen. Enhetliga bestämmelser om vad som är ett allmännyttigt ändamål, kan exempelvis innebära att många stiftelser blir skattebefriade och kan ge bidrag till fler ändamål än tidigare. Men den möjligheten kommer inte att innefatta viktiga ändamål som miljö och mänskliga rättigheter.