Större fokus på religionens roll behövs i ny biståndspolitik

Representanter från myndigheter och organisationer i det civila samhället samlades i torsdags för att ge sin syn på regeringens biståndspolitiska plattform, som gick på remiss i januari.

Plattformen samlar regeringens övergripande biståndspolitiska inriktning och prioriteringar och har en vägledande funktion när biståndsinsatser genomförs. Mål och krav om bland annat fattigdomsbekämpning, kvalitet, tydliga resultat och samarbete med mottagarländerna fastslås i dokumentet.

– Vi tycker att skrivelsen är ett värdefullt steg mot ett sammanhållet ramverk för ett rättighetsbaserat bistånd och för utveckling, säger Niclas Lindgren, direktor för PMU.

I sitt remissvar till UD framhåller PMU flera styrkor i plattformen, men också förslag på förbättringar. Det tydliga individperspektivet är bra, men det behöver bli mer synligt att det är i samspel med andra som människor kan förändra sina livsvillkor. Därför är stärkandet av civilsamhället avgörande, menar PMU.

– Det är också viktigt att se människor som lever i fattigdom som subjekt, som med rätt stöd, kan ta sig ur fattigdomen. I målskrivningen beskrivs de snarare som objekt, vilket är olyckligt, säger Niclas Lindgren.

Han välkomnar den mer komplexa förståelsen för utveckling, som genomsyrar plattformen, där fattigdom definieras som brist på resurser, makt, säkerhet och möjligheter. Samtidigt lyfter han fram att också aspekter som relaterar till kultur, religion och psykiskt välbefinnande behöver ingå. Annars finns risk att strategierna slår fel.

– Här menar vi att förståelsen för religion är avgörande. Våra samarbetsländer är på många sätt religiösa arenor, där länkarna mellan tro och samhällsengagemang ofta är tydliga, och där vi behöver bära ”religiösa glasögon” för att förstå värderingar, attityder och beteenden som gynnar eller hämmar samhällsutvecklingen, säger Lindgren.

I remissvaret framhålls också att avsaknad av religionsfrihet är ett allvarligt hinder för utveckling i många länder, och att det därför behövs bättre kompetens inom svenskt bistånd när det gäller religionens roll och trons betydelse för samhällsutveckling.

Att stödet till civilsamhället ses både som ett mål i sig och som en metod för fattigdomsminskning, är viktigt, menar PMU.

– Här behöver det bli tydligare vilken kraft som finns i de globala nätverken. Stora delar av civilsamhället i Syd är del i internationella nätverk, med nära ”syskon” i nord, vilket är en stor styrka i förändringsarbetet. Här sker erfarenhetsutbyte och lärande, men också ett synkroniserat påverkansarbete på politisk nivå, framhåller Niclas Lindgren.

Det humanitära biståndet har lyfts fram tydligare genom ett eget delmål, vilket PMU värdesätter.

– Däremot efterlyser vi större tydlighet när det gäller länken mellan humanitära insatser och ett långsiktigt utvecklingsarbete med fokus på fattigdomsbekämpning. Här har civilsamhällets aktörer en viktig roll. Vi finns på plats före, under och efter katastrofen och kan bygga kapacitet och beredskap för att minska riskerna i framtiden.

Läs mer om den biståndspolitiska plattformen här

Läs förslaget till biståndspolitisk plattform här