Gates och Rosling: Så ska världens fattigdom utrotas

Världen är idag mycket bättre att födas i än för tio år sedan, men ännu finns många utmaningar kvar.Intresset var stort för att ta del av Bill Gates och Hans Roslings perspektiv på hur fattigdomen ska utrotas. En av dem som var på plats vid KI i Solna är PMU:s direktor Niclas Lindgren:

– Vi är många i Sverige, som ur olika perspektiv och med olika roller, vill förändra världen. Vi är många som vill sticka hål på myter kring världens fattigdom, konstaterar han.

Världens samlade bistånd per år är cirka 130 miljarder USD enligt Hans Rosling. Bill & Melinda Gates Foundation förmedlar varje år cirka 3 miljarder USD i bistånd. Till de slutsatser som drogs hör att det ofta undervärderas vad stater kan och bör åstadkomma genom sitt bistånd.

Det är också dags att fundera över var vi drar gränsen för vem som kan få bistånd. Den traditionella uppdelningen i Nord och Syd är förlegad. En majoritet av världens fattiga finns nu i medelinkomstländer. I Indien finns det exempelvis 300-400 miljoner extremt fattiga, samtidigt som det finns kanske 100 miljoner extremt rika.

Vikten av att arbeta mer med frågan hur vi länkar biståndets möjligheter till frågor om korruption, skatteflykt, investeringar etcetera, lyftes fram. Innovation, teknologi och investeringar måste samverka för att vi ska lyckas. De myterna som hindrar utveckling för de fattiga i världen behöver också adresseras.

– Gates fick frågan hur han ser på utmaningar som inte har med investeringar att göra, där till exempel lagar måste stiftas, policyer implementeras, och kultur förändras, säger Niclas Lindgren. Han talade då om vikten av att bygga allianser, där marknaden, civilsamhället, staten, lokala nätverk, forskarvärlden med flera aktörer behöver samarbeta mer intensivt. Gates framhöll bland annat att man i arbetet för hälsa med fördel samverkar med allianser av kvinnor som själva organiserar sig, på gräsrotsnivå.

Som komplement har man från Bill & Melinda Gates Foundation också börjat fokusera mer på jordbruksutveckling, kopplat till nutrition och ökad motståndskraft. Här lyfter man upp situationen i Afrika söder och Sahara som en stor utmaning, där produktionsökningar gått betydligt långsammare än i övriga världen.

– Samtidigt är det en region där en majoritet lever på eget jordbruk. En ökad produktion skulle ge enorma utvecklingseffekter ur till exempel hälso- och utbildningssynpunkt, säger Lindgren.

Insatser för förbättrad hälsa lyftes fram som viktiga för att minska fattigdomen, det vill säga millenniemål 4, 5 och 6. Till de utmaningar som togs upp hör kvinnlig könsstympning (FGM), hiv/aids, tonårsgraviditeter, malaria, TBC och barnadödlighet.

– Flera av hälsoutmaningarna länkar till frågor om kulturella uttryck och därmed till civilsamhällets viktiga roll. Gunilla Carlsson sa under sin tid som biståndsminister: ”Vi har alla resurser och all kunskap för att utrota extrem fattigdom.” Fokus ligger nu på den sista biten i fattigdomsagendan, där vi ger oss in i diskrimineringsfrågor och därför måste sätta oss in i bland annat Indiens kastsystem, säer Niclas Lindgren.

– Vårt uppdrag handlar om värdegrundsfrågor, attitydbearbetning och beteendeförändring. I detta arbete behöver vi som civilsamhällesaktörer se och axla vår viktiga roll. Det är när ekonomiskt stöd utifrån länkas till kraften underifrån som förändring verkligen kan ske, framhåller han.