Sintoyia könsstympades som 10-åring och blev bortgift till en främling

Hon är bara 28 år gammal men redan märkt av ett slitsamt liv. Ändå är hennes hållning rak och hennes tunna kropp och orädda blick utstrålar styrka.

Sintoyia har för en stund lämnat hemmet och de tunga vardagsbestyren, för att möta de andra medlemmarna i kyrkans kvinnogrupp. Där, i skuggan under det taggiga trädet i massajbyn Ngatu, Kenya, får jag höra hennes berättelse.

Hon minns ännu detaljerna från dagen när hon könsstympades, trots att det hunnit gå nära 20 år.

– Jag var tio år gammal. Det var tidigt på morgonen och jag hade inte hunnit gå iväg för att hämta djuren. En kvinna kom till vårt hem och så började firandet under jubel.

Kvinnan skar i Sintoyias underliv med ett rakblad utan någon bedövning. Sedan måste hon vila i flera dagar och hade länge svårt för att gå.

– Då kände jag mig glad och stolt över att jag blivit kvinna. Men i dag tänker jag att man skapar väldigt svår smärta genom ingreppet, att man orsakar en skada där det inte borde finnas någon.

Sintoyia fick inte träffa sin man före hon giftes bort till honom. Han var i 30-årsåldern och kom med betalningen till hennes pappa. Själv var hon bara 13. Så småningom föddes de åtta barnen, ett för varje år som gick:

– Det har varit svårt. Jag har många barn och de har stora behov. Jag har fött alla barnen i mitt hem med hjälp av en traditionell barnmorska och inte förlorat något av dem. Det är Guds nåd.

Hon drömde om att bli lärare, men fick aldrig möjlighet att gå i skola.

– Trots att jag inte har någon utbildning, så strävar jag efter att lära mina barn bra saker så att de ska få goda värderingar. Jag känner mycket för barn och vill hjälpa dem som har det svårt, berättar hon.

För Sintoyia innebär varje ny dag en kamp för familjens levebröd. Hennes man är alkoholiserad, de äger ingen boskap och hon måste själv stå för hela försörjningen. På något sätt lyckas hon också skrapa ihop pengar till barnens skolgång.

– Jag köper mjölk från mina grannar och säljer den sedan dyrare på marknadsplatser och till hotell. Och så försöker jag sälja smycken.

De färgglada pärlorna glänser och mot hennes mörka hy i solen. Hon säger att hon är stolt över denna vackra del i sitt folks kultur, att flickor får lära sig tillverka smycken redan innan de gifter sig. Nu utför kvinnorna hantverket tillsammans och spar och investerar pengarna.

– Kvinnogruppen är viktig, jag får styrka genom den. När jag själv inte har några pengar så kan de andra hjälpa mig, säger hon.Genom att gå samman har de också lyckats rösta fram den första kvinnliga politiska ledaren i massajområdet. Chief Eunice Sitelu brinner för att flickor ska få utbildning och slippa könsstympas.

Kvinnorna i den lilla cirkeln berättar att de lyckats bygga bättre hus till sina familjer och känner större hopp för framtiden. Alla är de överens om att utbildning är vägen ut ur fattigdom, att de inte vill att deras döttrar ska könsstympas utan få gå färdigt skolan.

– När jag omskars, så var det för att kunna få mig bortgift. Jag känner bitterhet över att jag inte fick gå i skola, säger Sintoyia.

Hon är fast besluten om att de åtta barnen ska få en bättre framtid.
– Jag försöker ge dem självförtroende, säger till dem att de kan bli lärare, piloter eller vad de vill. Jag ber till Gud att de ska bli framgångsrika och nå sina mål i livet.

Just nu pågår PMU:s vårkampanj “Böcker är vassare än rakblad”

Läs mer här

Se 16-åriga Dinas film om könsstympning här

Se Noomi Lind berätta om mötet med massajkvinnan Rose här

_______________________

Rätten att få vara flicka gäller inte alla – så här kan du skapa förändring

Ge en gåva via vårt gåvoformulär.
Sätt in en gåva på PG 90 00 50-6, märk gåvan “FLICKA”.
SMS:a FLICKA100 till 72980 så skänker du 100SEK till arbetet.
SMS:a FLICKA200 för att skänka 200SEK.
Bli månadsgivare till PMU och få tillbaka 25% på skatten! Läs mer HÄR.

____________________