Sida stärker sin kunskap om trosbaserade organisationers roll inom utveckling

Regeringen fattade i maj beslut om en resultatstrategi för insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati för åren 2014-2017. Till målen hör stärkta förutsättningar för förändringsaktörer att arbeta för demokratisering och opinionsfrihet.

Tidigare har kritik framförts mot att för lite vikt lagts vid religionsfrihet samt vid trosbaserade organisationers roll inom utveckling.

I sitt remissvar på den biståndspolitiska plattform som presenterades i februari i år, skrev PMU att avsaknad av religionsfrihet är ett allvarligt hinder för utveckling i många länder, och att det därför behövs bättre kompetens inom svenskt bistånd när det gäller religionens roll och trons betydelse för samhällsutveckling.

Nu har en kartläggning gjorts av Danska institutet för mänskliga rättigheter, på uppdrag av Sida, för att få en överblick över trosbaserade organisationer framför allt i Mellanöstern och Nordafrika, Afrika söder om Sahara och Asien. I onsdags hölls ett första seminarium där slutsatser presenterades.

– Konsulterna lyfte fram att det inte längre är tabu att tala om religion i utvecklingssammanhang. Religion blir en allt tydligare del av den offentliga sfären. Mer forskning bedrivs och fler religiösa aktörer samlar in pengar och verkar inom olika områden. Samtidigt ökar problemen när det gäller religionsfrihet runtom i världen. Det behövs riktlinjer för hur man kan
arbeta med religionsfrihetsfrågan och för vilken roll trosbaserade organisationer kan spela inom utveckling, säger Hanna Toorell, handläggare för Nordafrika hos PMU, som deltog i seminariet.

Kartläggningen visar bland annat att många av de aktörer som svarat på frågor, arbetar med utveckling och humanitärt arbete, samt att jämställdhet, kvinnors rättigheter och yttrandefrihet hör till de prioriterade områdena.

– Samarbete inom och mellan trosbaserade organisationer är vanligt, liksom samarbete mellan religiösa ledare. Till styrkorna hör att viktiga mötesplatser skapas, att man når många människor och bygger kapacitet. De stora nätverk som finns innebär exempelvis en tillgång inom internationellt påverkansarbete, säger Hanna Toorell.

Utifrån kartläggningen presenterades en rad rekommendationer
till Sida.

– Till de främsta hör att kunskapen om religionsfrihet behöver stärkas hos Sida. Religionsfrihet behöver få större fokus inom myndighetens
prioriteringar och genomsyra allt utvecklingsarbete, säger Hanna Toorell. Initiativ inom och mellan religiösa organisationer bör också stödjas, och kapaciteten stärkas hos religiösa ledare och institutioner för att främja mänskliga rättigheter.

Trosbaserade organisationer som arbetar med internationellt
påverkansarbete bör få stöd, men även aktörer som arbetar med grundläggande samhällsservice.

– Detta är viktigt eftersom detta arbete också främjar mänskliga rättigheter, exempelvis genom hälsovård till alla, säger Hanna Toorell.

Den slutliga kartläggningen kommer att presenteras senare.