Tydliga beslut och långsiktighet ledord i fullsatt seminarium om sexuellt våld

– Vi är knutna till denna ondska genom våra naturrikedomar,
men vad är det för rikedom om vi inte kan skydda våra kvinnors kroppar. Det här är kvinnor som vill kämpa för livet, vi måste stå med dem och kämpa tillsammans med dem.

Det säger årets Sakharovpristagare Denis Mukwege i filmen Kvinnornas krig, som visades i början av ett seminarium i dag i Europahuset, Stockholm. Europaparlamentets Sverigekontor och Kvinna till Kvinna arrangerade
det för att uppmärksamma Dr Mukweges arbete, mänskliga rättigheter och det sexuella våldet i krig och konflikt, och lokalen var fullsatt.

Moderator var journlisten Marika Griehsel som gjort filmen. Maria Baaz Eriksson, forskare och docent, Europaparlamentarikern Bodil Ceballos (Mp) och Désirée Pethrus, ledamot i Utrikesutskottet, (Kd) medverkade, liksom en panel bestående av Maria Bard, kommunikatör på PMU, Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia, Malin Brenk, Regionchef Afrika, Kvinna till Kvinna och Cecilia Tengroth, Folkrättsrådgivare, Röda korset.

Maria Baaz Eriksson menade att de resolutioner som finns har viss
betydelse i DR Kongo, att straffriheten för sexuellt våld minskat något. Över 1000 rättegångar mot förövarare har hållits inom det militära rättssystemet och 60 procent av dem har fällts. Problemet är dock en alltför låg kvalitet på rättegångarna.

Hon framhöll vikten av ett demobiliseringsprogram som ger alternativ för de stridande grupperna även på sikt, så att de inte faller tillbaka i våldsutövning.
– Det är viktigt att också fokusera på männen och pojkarna i den situation som är, att inse att många av förövarna också är offer, för att kunna bryta våldsspiralen, sa Baaz Eriksson.

Till de ljuspunkter hon nämnde hör att FN:s styrka på 18 000 man i DR Kongo i dag har ett starkare mandat, men hittills har den agerat alltför passivt.

Maria Bard berättade att 67 barn under tio års ålder under detta år vårdats på Panzisjukhuset efter att ha utsatts för våldtäkt.
– En kvinna berättade för mig att hon varje kväll tar med sig sina barn ut till bananplantaget och lägger dem under bananlöven. Hon vågar inte låta dem sova hemma i huset av risk för att drabbas av övergrepp.

Hon betonade vikten av att arbeta med de människobilder som finns och för jämställdhet.
– Vi och våra partner når ut i byarna i samtal om hur människor ser på varandra och om kvinnans roll i samhället.

Vikten av att stötta människorättsaktivister så att de kan stå tillsammans mot våldet, lyftes också av Maria Bard.

På frågan vilken roll kyrkan spelar, svarade Bo Forsberg, Diakonia att dess roll har förstärkts:
– Pingströrelsen är ett exempel på en kyrklig aktör som verkligen står upp för de mänskliga rättigheterna. Vill vi få fred så måste det till konkreta politiska beslut i kombination med organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati på basplanet.

Det talades också om problemet med ett alltför resultatstyrt bistånd som präglas av kortsiktighet.
– För att det ska ske en förändring krävs ett långsiktigt arbete för förändrade strukturer och attityder, sade Bo Forsberg. Regeringskriser som den vi står i nu hjälper inte till. Den Kongostrategi som vi väntar på förskjuts till exempel ytterligare.

Just nu pågår inom EU en intensiv debatt om reglering av konfliktmineraler, där ekonomska och konkurrensmässiga intressen från olika länders regeringar står emot den enhetliga hållning som behövs. Det har framförts att om EU inte förmår fatta ordentliga beslut om konfliktmineraler genom en strikt lagstiftning, så spelar det ingen roll hur många biståndsinsatser som görs.

– Det är Kongos resurser som vi exploaterat, vi är som den gamla tidens kolonialister, sade Désirée Pethrus. Vi måste förstå att Kongo egentligen är ett av världens rikaste länder, om de bara fick använda sina egna resurser.

Hon betonade vikten av internationella påtryckningar i ett läge där inte Kongo självt har kontroll över sina resurser, utan även andra länder i regioner påverkar genom sina intressen.
Sverige bör stödja FN och se till att de resolutioner som berör kvinnor blir implementerade, samt se till att EU får ett regelverk för konfliktmineraler trots kampen mot Kina om marknadsandelar i Afrika, menade hon.
– Jag tror att på lång sikt tjänar vi på att arbeta med mänskliga rättigheter och demokrati, för det är vad människor kommer att efterfråga.

Pethrus efterlyste också stöd till Panzisjukhusets PMU-ledda SSV-projekt från Sveriges sida, och berättade att hon skrivit en motion om detta.
– Det är en skam att Denis Mukwege får pris efter pris, men fortfarande inte vet om projektet som drivs på sjukhuset är säkrat ekonomiskt efter mars 2015. Vi kan stödja enskilda länder. Biståndet har hamnat i ett läge när man bara ska ge till de stora organisationerna, men vi måste kunna gå in via enskilda organisationer på ett bättre sätt.

Bodil Ceballos framhöll att Sverige är ett föredöme i sitt fokus på kvinnor och barn inom biståndet, men poängterade vikten av att också arbeta med själen.
– Vi måste se till att det finns budgetposter i de olika ländernas ekonomier för att ha psykologhjälp också. De som har varit utsatta för sexuellt våld ska kunna komma tillbaka till ett värdigt liv.

Maria Bard betonade i sina slutord att förändring kommer såväl uppifrån som nedifrån, i en växelverkan.
– Doktor Mukwege är en produkt av Pingströrelsen, civilsamhället, som finns och fortsätter finnas på plats. Vi har sett vad som sker när man inte inkluderar civilsamhället i regelverken. Man har exkluderat den lokala befolkningens erfarenheter, bild och definition av verkligheten. Jag tror att det är oerhört viktigt att se att det civila samhället är grundläggande för förändring i östra Kongo.

Skriv på upprop för reglering av konfliktmineraler

Ge ditt stöd till kampanjen To Congo with love