Sverige största mottagaren av svenskt bistånd: Kritik mot nya avräkningar

Genom att sammanlagt 8,9 miljarder kronor av biståndet på detta sätt stannar i landet blir Sverige det största mottagarlandet för svenskt bistånd.
Det bör vara en självklarhet för varje land som vill leva upp till idealen om mänskliga rättigheter att hjälpa dem som drabbas av krig och katastrofer genom ett generöst flyktingmottagande. Men det är inte rimligt att låta världens fattiga betala notan.

8,9 miljarder kronor är nästan dubbelt så mycket bistånd som gått till hela Afrika årligen under senaste åren. Det motsvarar även Sveriges totala årliga humanitära bistånd plus hela biståndet till hälsovård, stöd till barns utbildning och biståndet till rent vatten och sanitet. Det är en enorm mängd pengar.

Flyktingavräkningar från biståndet i denna storlek går emot internationella överenskommelser om biståndseffektivitet som Sverige skrivit under. Insatser som varken har fattigdomsbekämpning som mål eller som utvärderas gentemot biståndets mål.

Det får också allvarliga konsekvenser i det bistånd som Sverige bedriver internationellt, och riskerar att allvarligt begränsa till exempel satsningar på demokratiarbete, investeringar i skolor och hälsovård, antikorruptionsarbete, arbete kring barns, arbetstagaresoch kvinnors rättigheter.

Sverige hänvisar till vad som är tillåtet enligt OECD/DAC:s regler för vad som får räknas som bistånd, men ett sådant resonemang är otillräckligt. Flera länder, exempelvis Storbritannien, låter inte biståndet finansiera utgifter som saknar utvecklingseffekter i mottagarländerna. Tyskland, som exempelvis är det land som tagit emot det största antalet syriska flyktingar i Europa, använder omkring 1 procent av sin biståndsbudget till flyktingmottagande.

Vi välkomnar att regeringen nyligen har aviserat ett omtag för Sveriges politik för global utveckling, PGU. Men den fortlöpande urgröpningen i det svenska biståndet underminerar samtidigt grundvalarna och trovärdigheten för en sammanhållen svensk PGU, när biståndet blir en pott för alla goda ändamål.

I dagens globaliserade värld är vi alla beroende av varandra. Vi måste därför upprätthålla resurser för att hantera både akuta kriser och konflikter, såväl som långsiktiga åtaganden för rättigheter och utveckling för alla.

Vi vet att det finns ett folkligt stöd för att både ta emot flyktingar i nöd och samtidigt ha ett generöst bistånd. Dessa två så avgörande prioriteringar får aldrig sättas mot varandra!

Gunilla Hallonsten, policychef för Svenska kyrkan, internationellt arbete
Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia
Kristina Henschen, chef LO-TCO Biståndsnämnd
Niclas Lindgren, direktor PMU
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Gå till pressmeddelandet på Mynewsdesk