Våldtäkterna idag på internationella agendan

Könsrelaterat våld är en av de vanligaste kränkningarna mot mänskliga rättigheter och man räknar med att 35 procent av världens kvinnor någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. FN:s deklaration om våld mot kvinnor innefattar handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada. FN:s medlemsstater uppmanas lagstifta för att förhindar våld mot kvinnor, att arbeta förebyggande och att förbättra situationen för de drabbade.

I Demokratiska republiken Kongo, som är PMU:s största samarbetsland, är det sexuella våldet mot kvinnor tydligt. Nyligen våldtogs 14 kvinnor under en tredagarsperiod av kongolesiska regeringssoldater i Kalehe i Sydkivu i östra DR Kongo. Det är den allvarligaste incidenten registrerad i landet sedan början av året. Men det sexuella våldet har blivit en vardag i det konfliktdrabbade östra DR Kongo, där det bland annat används som ett vapen i striden över de enorma naturtillgångar som finns att tillgå. Förövarna är både rebeller, regeringssoldater och civila. Enligt tidningen Les Voix Du Monde visar den senaste statistiken från FN att 10 882 kvinnor och barn våldtogs under 2014 i östra DR Kongo.

Det var PMU:s samarbetspartner, chefsläkaren för Panzisjukhuset i Bukavu, Denis Mukwege, som var den som för drygt 15 år sedan uppmärksammade våldtäkterna och förde upp frågan på den internationella agendan. Med stöd från PMU behandlar sjukhuset dagligen konsekvenserna av våldtäkterna. Under årets tio första månader fick 1632 patienter som utsatts för sexuellt våld vård, 349 av dem var under 17 år, varav 23 av dem mellan 0 och 4 år. Flera av de patienter som fått vård genom sjukhuset kan inte återvända till sina hem pga. att samhället och familjen inte vill veta av dem längre, de skyller våldtäkten på kvinnan.

PMU:s påverkansstrateg Maria Bard jobbar i samarbete med Denis Mukwege, med att lyfta grundorsakerna till våldtäkterna på politisk nivå. Maria fungerar som en brygga mellan kvinnorna på Panzisjukhuset och de svenska politikerna som fattar beslut, som ibland påverkar kvinnorna i DR Kongo. Orättvisorna dem emellan är stora.  
– En statsminister i Sverige kan få åtnjuta alla sina mänskliga rättigheter, kvinnan i DR Kongo kan inte ens få åtnjuta rätten till sin egen kropp,
Sedan våldtäkterna började uppmärksammas har dock flera framsteg gjorts.
– Frågan finns nu på högsta nivå på den internationella agendan och i DR Kongo har man till exempel tillsatt ett särskilt sändebud som fokuserar på det sexuella våldet. Man har också börjat en genomsyn av polis och militär för att minimera övergrepp från dem, då det varit ett stort problem bland dessa yrkeskårar, säger Maria Bard.
Enligt Jeanine Mabunda Lioko, regeringens särskilda sändebud i frågan om sexuellt våld, är dörren till de kongolesiska myndigheterna i den här frågan öppen och ämnet inte längre tabubelagt. Hon menar att regeringen anser att frågan är viktig, eftersom den berör halva befolkningen, då 52 procent är kvinnor.
Maria Bard tycker att regeringens nya förhållningssätt visar på en positiv utveckling. Men anser att för att se om det får några faktiska effekter, måste man ge det lite mer tid innan man drar några större slutsatser.