Mukwege: Nu kan ni inte säga att ni inte vet

I veckan lanserades dokumentären ”The Man Who Mends Women” i Sverige. Filmens huvudperson Denis Mukwege från Panzisjukhuset, var på turné runtom i landet tillsammans med regissören Thierry Michel för att berätta om filmen och den pågående situationen i DR Kongo. Filmen sågs av allt från tjänstemän och politiker, till bloggare, journalister och pingstvänner. Nästintill varenda visning var fullsatt.
– Nu kan världen inte säga att de inte vet vad som pågår i DR Kongo, sa Denis Mukwege vid ett av evenemangen.

Dokumentärfilmen ”The Man Who Mends Women” har hittills visats i ett 40-tal länder och regissören Thierry Michel har fått 15 priser för filmen, som handlar om chefsläkaren och människorättsaktivisten Denis Mukweges kamp och arbete med att vårda kvinnor och barn som utsatts för sexuellt våld i det konfliktdrabbade DR Kongo. Denis Mukwege jobbar på Panzisjukhuset som PMU varit med och byggt upp och stöttat sedan start. I ett samarrangemang mellan PMU, Läkarmissionen, Rightlivelihood-stiftelsen och författaren Berthil Åkerlund, hölls under veckan fullsatta evenemang med filmvisningar, panelsamtal och seminarier i Göteborg, Stockholm och Umeå.

Malmstenssalen på Handelshögskolan i Göteborg var nästintill fullsatt när Dr Denis Mukwege under måndagseftermiddagen inledde sin Sverigeturné med en föreläsning på temat ”Kvinnor som måltavlor i krig och aktörer i fredsarbete”. Efter föreläsningen följde ett panelsamtal mellan Dr Mukwege, Marie Stern, professor i freds och utvecklingsstudier och Marie Berg, professor i vårdvetenskap, lett av PMU:s påverkansstrateg Maria Bard. Samtalet utgick från temat i filmen, den pågående konflikten och Dr Mukweges arbete med att vårda överlevare av sexuellt våld.
– Vilka är det som lider i denna konflikt? Det är männen som strider, men barnen och kvinnorna som lider. Kvinnor riskerar sina liv för att skydda samhällen, sa Denis Mukwege under samtalet och fortsatte:
– På Panzisjukhuset försöker vi förvandla kvinnor från offer till överlevare. Från överlevare till att vara agenter för förändring och delta i fredsprocessen.
– Vi borde investera i kvinnorna. De strider inte för pengarna, de strider för freden, sa Dr Mukwege.
– Genom att exkludera halva befolkningen i fredsprocessen förlorar man en hel del erfarenhet, tillade professor Marie Stern under samtalet.

På kvällen talade Denis Mukwege inför en ny publik. I ett utsålt Smyrnakyrkan ställde sig en rörd Dr Mukwege på scenen efter filmvisningen, tillsammans med kirurgen och före detta pingstmissionären Svein Haugstedt och regissören Thierry Michel.
– Jag är så rörd över att ni alla är här. Ni vägrar att vara likgiltiga. Att vägra vara likgiltig är att agera, sa Dr Mukwege. Dr Mukwege berättade att för många av patienterna är sjukhuset det enda hem de har efter våldtäkten.
– Vi måste skydda dem. Vi måste göra mer. Vi måste strida för deras rättigheter, sa han.
– Ni har kapaciteten att agera eftersom ni har yttrandefrihet, vi behöver er röst, kvinnorna i Kongo behöver er röst. Det är väldigt viktigt för dem att känna att ni stöttar dem, sa han.
På frågan hur regissör Thierry Michel genom sin film önskade hjälpa till i kampen för kvinnorna, svarade han:
– Att få ett slut på den straffrihet som råder i DR Kongo. Straffrihet har idag blivit en vana i DR Kongo.

Något som lyftes flera gånger under veckan var de nya utmaningar som kongoleserna ställts inför i år. Då det i november planerade president- och parlamentsvalet har ställts in, och president Joseph Kabila som redan suttit sina två lagstadgade mandatperioder, klamrar sig kvar vid makten. Våldet och kränkningarna mot civilbefolkningen har trappats upp och flera organisationer verksamma i DR Kongo, däribland PMU, kräver nu att EU måste agera. Samma dag som filmen visades i Göteborg, hade EU:s ministrar träffats i Bryssel för att prata om sanktioner mot DR Kongo.
– Det enda EU säger, är att de är bekymrade. Men de har varit bekymrade under alla dessa 20 år som konflikten pågått, sa Denis Mukwege som svar på nyheten om mötet.
– Vi visste redan för två år sedan det vi ser idag, att president Kabila inte tänkte genomföra något val utan istället använda sin makt för att missbruka valsystemet. Det finns inga garantier för att det blir något val om två år heller. Jag tror att det internationella samfundet kommer att möta en mycket stor utmaning, är vi redo att tydligt säga ifrån att nu räcker det? tillade Anders Kompass, tidigare chef för fältavdelningen för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Genéve, när han deltog i ett seminarium med mer politisk prägel, i riksdagens andrakammarsal under onsdagen. I samtalet fanns förutom Anders Kompass och Dr Mukwege, även PMU:s Maria Bard och regissören Thierry Michel.
– Det civila samhället står nu inför krympande utrymme i DR Kongo. Vi får en hel del rapporter från partners och kyrkor som beskriver olika former av brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi efterfrågar sanktioner från EU, vi behöver agera, inte bara prata, sa PMU:s påverkansstrateg Maria Bard.
– Att vara i parlamentet i dag för att tala om demokrati, ger en stark signal och visar att den svenska riksdagen vill visa att demokratin i Sverige ocskå måste vara demokrati överallt, sa Dr Mukwege.

TEXT: MATILDA HECTOR