Minoritetsflickor i Nepal utnyttjas som gratis arbetskraft

En miljon barn i Nepal går inte i skolan idag. Många av dem är flickor. För en tid sedan utnyttjades flera flickor inom minoritetsgruppen karmarong när de flyttade hemifrån för att gå i skolan. Familjerna som de bodde inneboende hos, använde dem som gratis arbetskraft. Situationen förändrades först när PMU tillsammans med en lokal partner öppnade ett elevhem för flickorna. Nu drar PMU:s kampanj Barnens rätt – vårt ansvar igång och i samband med lanseringen av kampanjen kommer en film ut om flickornas situation ut.

I Nepal går en miljon barn inte i skolan idag. Flera har aldrig ens börjat skolan, och av dem som börjat, slutför vart tredje barn inte de första fem åren av sin skolgång. Eftersom man inte har skolplikt så är det föräldrarna som bestämmer om barnet ska gå i skolan. Många gånger skickar man hellre sonen än dottern till skolan, eftersom flickorna inte bidrar till ekonomin när de gifts bort. Flickorna behövs också i hushållsarbetet, med att passa småsyskonen och jobba ute på fälten.

För flickorna inom minoritetsgruppen karmarong, som bor långt uppe i otillgängliga bergsbyar i Mugu-distriktet i nordvästra Nepal, är den enda möjligheten att kunna gå i skolan att flytta hemifrån. Många flyttar till byn Mangri, där en av de få högstadieskolorna finns. För några år sedan bodde flickorna inneboende i familjer i byn. Men man upptäckte snart att de utnyttjades som gratis arbetskraft av värdfamiljerna och inte fick någon tid över att sköta sina studier.
– Jag bodde hos en familj som tvingade mig att jobba. Jag vaknade tidigt varje morgon för att koka te och laga mat, och på kvällen efter skolan fortsatte jag göra hushållsarbete. Först när de hade somnat fick jag tid att göra mina läxor. Det var väldigt tufft för mig, berättar Yanjen Lhamulana, vars föräldrar bor i Serok, en dags vandring från Mangri där skolan ligger.

Tillsammans med Smyrnaförsamlingen i Göteborg och Lycksele Pingst, bestämde sig PMU för tre år sedan att finansiera byggandet av ett elevhem för flickor som flyttat till Mangri för att gå i skolan. Idag bor 36 flickor på hemmet. Där tillåts de vara barn och den enda hushållssyssla de behöver utföra är att laga sin egen mat och hålla rent i sina rum. De får också hjälp med läxorna på sitt modersmål karmarong och studietid är obligatoriskt för alla boende. – De flesta flickorna brukade misslyckas med slutproven. Men efter att de flyttat till elevhemmet har deras inlärningsprocess blivit bättre. Flickorna från elevhemmet klarar nu proven, berättar Ganga Ram, rektor på Buddha högstadieskola i Mangri. Förhoppningen är att de efter studietiden återvänder hem och är med och bidrar till att utveckla sina byar.
– Om man utbildar sina döttrar, så utbildas hela familjen, tror Sabitri Acharya, engelsklärare i Mangri.

I PMU:s kampanj Barnens rätt – vårt ansvar, samlas nu medel in för att ge barn en bättre framtid. Pengarna går till arbetet med flickorna på elevhemmet, men också till projekt som fokuserar på att jobba mot könsstympning, eller med att ge barn på flykt en meningsfull vardag.

Se filmen här.
För kampanjmaterial gå in här.
Ge en gåva.

FAKTA
– Elevhemmet i Mangri öppnade för tre år sedan. Idag bor 36 flickor från klass 6 till 12 på hemmet.
– De som har råd går vidare till universitetet efter skolan. Vissa erbjuds stipendier för fortsatta studier.
– För att flickorna på elevhemmet ska känna sig trygga bygger man nu en mur runt huset, och för att det kök som finns inte räcker till, byggs ett nytt och större kök. Tack vare stöd från PMU har elevhemmet fått solarceller och wifi.
Källa: UMN

MATILDA HECTOR