Ny rapport: EU:s medlemsländer tillämpar konfliktminerallagen olika

Foto: Giuseppe Cioffo, EurAc

PMU och Diakonia presenterar i samarbete med det europeiska Centralafrikanätverket EurAc en ny rapport som visar att det finns stora skillnader i hur EU:s medlemsländer tillämpar EU:s konfliktmineralförordning som trädde i kraft 1 januari 2021.


EurAc har i samarbete med medlemsorganisationer jämfört hur 15 länder inom EU samt Norge och Schweiz implementerat lagen på nationell nivå, samt intervjuat de ansvariga myndigheterna i de olika länderna.

När EU-förordningen antogs 2017 sågs det som ett avgörande steg för att inte bara begränsa importen av konfliktmineraler till EU, utan att samtidigt stötta laglig och ansvarsfull upphandling av dessa mineraler. Syftet med förordningen var att bryta länken mellan mineralbrytning och konflikter som orsakar mycket lidande i länder såsom DR Kongo.

Men förordningen förhandlades fram genom kompromisser och resulterade i ett bristfälligt regelverk. Exempelvis är tröskeln för rapportering hög och det finns en otydlighet kring öppenheten i redovisning. Det saknas också krav på sanktioner mot företag som inte följer regelverket.

– Avsaknaden av sanktioner för de som bryter mot regelverket är exempel på olyckliga brister i förordningen. Det underminerar både målen med själva förordningen men även de insatser som görs av ansvariga myndigheter och av de företag och lokala producenter som arbetar med ansvarsfull utvinning av mineraler, säger Joakim Wohlfeil, expert på konflikt och rättvisa på Diakonia.

Rapporten visar att skillnaderna i hur medlemsländerna tillämpar lagen till stora delar kan kopplas till otydligheten i förordningen. Länder som Österrike och Tjeckien ligger exempelvis mycket bra till när det gäller öppenhet och offentlighet, medan andra länder ligger långt efter.

Sverige är ett av de länder där myndigheterna önskar vara transparenta med svenska produktionskedjor, däremot tillämpar Sverige inga avgifter för företag som bryter mot förordningen.

– Där kan Sverige lära av andra länder inom EU som valt att införa avgifter. Det är också olyckligt att det i dagsläget inte går att se vilka företag som omfattas av förordningen. Det gör det svårt för civilsamhällesaktörer, både i Europa och i länder där mineraler produceras, att lyfta misstankar om oegentligheter. Vi önskar mer transparens, vilket vi också tror att konsumenter vill ha, säger Mikael Jägerskog, policychef på PMU.

EurAc och dess medlemsorganisationer lyfter i rapporten fram både positiva exempel på nationell implementering, men lämnar också rekommendationer på förbättringar och åtgärder på både EU-nivå, nationell nivå, samt till ansvariga myndigheter.

Klicka här för att läsa rapporten i sin helhet (öppna)


EU-förordningen om konfliktmineraler antogs 2017 och trädde i kraft 1 januari 2021. Enligt EU-kommissionen beräknas kravet på due diligence omfatta 600 till 1000 företag inom EU som importerar några av de fyra konfliktmineralerna, Tenn, Tantalium, Volfran och Guld.

Syftet med förordningen är att bryta kopplingen mellan mineraler och väpnad konflikt, korruption samt övergrepp mot lokalbefolkningen i producentländern
a.

För frågor eller mer information kontakta Mikael Jägerskog.
mikael.jagerskog@pmu.se
08-608 96 15