• Din varukorg är tom
Till shopen
Tillbaka till Bistånd

EU:s förordning om konfliktmineraler når inte sina mål

PMU tillsammans med 19 andra civilsamhällsorganisationer i Europa uppmanar EU att intensifiera sin tillämpning av dess förordning om konfliktmineraler och förstärka åtagandet för att stoppa kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till konfliktmineraler.

 

År 2021 trädde EU:s förordning om konfliktmineraler i kraft. Syftet var att bryta kopplingen mellan mineralbrytning och finansiering av konflikter samt ta itu med kränkningar av mänskliga rättigheter i leveranskedjorna. Detta skulle göras genom att ställa krav på företag och andra importörer till EU. Nästan tre år efter att kraven för EU-importörer började gälla visar den senaste genomgången genomförd av europeiska civilsamhällesorganisationer, som följer implementeringen av förordningen, att den inte har haft någon nämnvärd effekt i leveranskedjorna – än mindre i producerande länder.

 

Forskningsrapport från forskningsinstitutet International Peace Information Service.

 

 

Kommentar från Mikael Jägerskog, policyrådgivare på PMU, som följer implementeringen av förordningen:

”Konfliktmineralförordningen är ett lackmus-test som ger oss en indikation på om lagstiftning kring sociala rättigheter i produktionskedjor ger någon effekt i verkligheten. Vi kan konstatera att effekten av EU:s lagstiftning hitintills är svag och omätbar. Vi behöver se ett större engagemang från svenska och europeiska politiker och myndigheter i både informationsspridningen gällande lagen samt uppföljningen av den. Från Sveriges håll så finns det utrymme att inför uppdateringen av lagen föreslå vassare skrivningar och mer långtgående konsekvenser om företag inte följer lagen.”

 

 

Nyckelfaktorer som vi som civilsamhälle identifierar som utmaningar:

– Variabel expertis och kapacitet hos genomförandemyndigheterna på medlemsstatsnivå.
– EU-importörer misslyckas ofta med att använda adekvata och fullständiga spårbarhetssystem i försörjningskedjor samt att lämna ut relevant information från produktionskedjorna.

 

 

EU måste nu aktivt agera för att förordningen ska få meningsfull och eftersökt effekt och bidra till en förbättrad människorättssituation i producerande länder. 20 icke-statliga organisationer uppmanar därför EU att:

Down-stream – uppmuntra europeiska företag att förstärka sitt arbete med mänskliga rättigheter och hållbara leverenskedjor, i synnerhet kopplat till s k ’conflict-affected and high-risk areas’ (CAHRAs) och ASM-sektorn, d v s småskalig gruvdrift som sker för hand och ofta under slavliknande förhållanden.
Up-stream – stödja producenter tidigt i produktionsleden för att successivt uppfylla EU:s standards.

 

 

För att förbättra transparensen kräver civilsamhället att EU:

– gör det obligatoriskt för EU-importörer att spåra sin import tillbaka till ursprungsgruvorna, oavsett om de kommer från konfliktdrabbade och högriskområden eller inte.
– inför avskräckande sanktioner mot importörer som ständigt underlåter att uppfylla förordningens skyldigheter.

 

Utan dessa förbättringar kommer förordningen att förbli en rent teknisk övning utan några konsekvenser för samhällen i producerande länder.

 

Uttalandet i sin helhet