• Din varukorg är tom
Till shopen
Tillbaka till Barnens rätt

Här går bara tre av tio barn i skolan

– Barnen här drömmer om vad de ska bli men har väldigt få möjligheter, och speciellt flickor är utsatta då de ofta gifts bort i 14-års åldern. Vi behöver förändra den situationen, säger James Lado, generalsekreterare för Sudan Pentecostal Church.

 

Sju av tio barn går inte i skolan i Sydsudan. Sju av tio. Efter år av inbördeskrig i landet är skolsystemet ett av de områden som fått ta mest stryk. För Sydsudan, som är ett av världens fattigaste länder, är det en utmaning att bygga skolor och skapa en hållbar struktur med utbildade lärare, skolmat och toaletter.

 

Men det går! Och nu vill SPC, Sudan Pentecostal Church, göra en stor satsning på utbildning tillsammans med PMU och Pingstkyrkan i Jönköping.

 

– Barnen här drömmer om vad de ska bli men har väldigt få möjligheter, och speciellt flickor är utsatta då de ofta gifts bort i 14-års åldern. Vi behöver förändra den situationen, säger James Lado, generalsekreterare för SPC.

 

Termometern håller på och krypa upp mot 40 grader utanför dörren och vi står i ett klassrum med plåttak och plåtväggar. Luften står helt stilla och hettan påminner om en bastu. Här sitter högstadieelever och trängs vid bänkarna. Vi är nog totalt 50 personer i det lilla rummet. Många av eleverna ser trötta ut, flera halvligger på skolbänkarna när vi kommer in men stramar upp sig när det ska hälsas på besökarna.

 

— Jag tycker tjejer ska utbilda sig och inte gifta sig på en gång, som det ofta är i vår kultur. Säger Fibi Gibril, 14 år

 

Det här är ett klassrum i en av de bästa skolorna i Sydsudan, som för övrigt också drivs av SPC. Den är prisad nationellt och många av eleverna är på plats redan sex på morgonen. En av dem är Jakob Okong, 13 år.

 

– Jag kommer hit, läser, hjälper till att städa i skolan, har lektioner hela dagen och slutar sedan vid sex på kvällen. Mina favoritämnen är matte och engelska. Det är bra disciplin i skolan. När jag tagit examen här vill jag åka och studera medicin i Indien och sedan komma tillbaka till Sydsudan och jobba på sjukhus.

 


Jakob Okong, elev i SPC:s skola i Sydsudan. (PMU)

 

Hans klasskompis, Fibi Gibril, är 14 år och berättar att de är 42 elever i klassen.

 

– Mitt favoritämne är matte, jag gillar att räkna. Men när jag blir stor vill jag bli journalist. Journalisterna här i Sydsudan är inte intresserad av flickors utbildning så jag vill berätta om situationen så att vi får hjälp. Jag tycker tjejer ska utbilda sig och inte gifta sig på en gång, som det ofta är i vår kultur.

 

I en annan del av huvudstaden Juba besöker vi en statlig skola. När vi möter lärarna och rektorn är de ovanligt frispråkiga. De har knappt någon budget och de berättar uppgivet att det inte är ovanligt att elever hoppar av utbildningen innan de är klara.

 

Paul Wani, 19 år, är en av många före detta elever som nu i stället ägnar dagarna åt att tvätta bilar. När hans pappa, som var lärare, var tvungen att sluta fick Paul hoppa av skolan och börja tjäna pengar på gatan i stället.

 

– Jag tvättar bilar om dagarna för att mina syskon ska kunna gå i skolan. Vi är fattiga och jag var tvungen att välja, skola eller jobb. I skolan gillade jag matte och var bra på att räkna. Nu drömmer jag om att bli en affärsman, men jag behöver betala för mina bröders utbildning först.

 

Olja och bistånd utgör i dag grunden för den sydsudanesiska ekonomin. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet drabbades hårt av inbördeskriget som inleddes i slutet av 2013 och som fortfarande pågår i fickor av landet där varje dag går ut på att överleva.

 

Sydsudan är bland de fattigaste och minst utvecklade länderna i världen. Nästan fyra femtedelar av befolkningen är beroende av jordbruk eller djurhållning, där hela familjen måste vara med och hjälpa till. Enligt Unicef bedrivs i dag 23 procent av skolorna under ett träd. Det betyder att för de tre av tio barn som trots allt får chansen att gå i skolan har många ändå inte ett tak att sitta under när man studerar.

 

I den här kontexten arbetar SPC tillsammans med PMU med bland annat utbildning. James Lado understryker frustrationen över det knappa utbildningssystemet.

 

– Får barnen inte utbildning är risken stor att de hamnar på gatan i gängkriminalitet och då är deras liv förstörda. Som kyrka har vi försökt göra vårt bästa för att bygga upp fungerande skolor med de små resurser vi har, men det är en utmaning. Men vi har också fått se elever som tagit studenten och nu är ute och arbetar.

 


SPC:s skola i Sydsudan. (PMU)

 

SPC driver i dag 14 skolor och är ansvarig för en av de bästa, den vi besöker med de ambitiösa eleverna och det väldigt varma klassrummet. Just nu ser man över förutsättningarna att satsa mer och större på utbildning. Detta görs i samarbete med PMU och Pingstkyrkan i Jönköping.

 

– När folk kommer till kyrkan och vi berättar om vikten av utbildning så vill de verkligen skicka sina barn till skolan. Men våra resurser är begränsade. Jag var själv en ”houseboy” när jag var ung men hade möjlighet att gå till skolan på eftermiddagarna och fick rätt hjälp. En del av mina vänner valde att gå in i armén i stället. De lever inte längre, berättar James Lado.

 

En av dem som också är inkopplade på projektet genom PMU är Bengt Ivansson, före detta egen företagare och näringslivschef på Skellefteå kommun. Han vill tillsammans med PMU utmana företagare att satsa i projektet.

 

– Alla barn i världen, oavsett var de bor, har rätt till utbildning och är en förutsättning för att få ett land på fötter. Men det görs inte i en handvändning och det är förknippat med relativt stora initiala investeringar.

 

Varför ska man satsa i ett land långt bort när vi här i Sverige sliter med inflation, höga räntor och volatil aktiemarknad?

 

– För att vi kan och vill hjälpa dem som till skillnad mot oss har det näst intill hopplöst. Det i särklass bästa sättet att hjälpa en människa ur fattigdom är att ge den en utbildning. Och hjälper vi människor så hjälper vi ett land att resa sig igen. Jag har varit aktiv i ett liknande projekt i Uganda och vet att vi inte blir fattigare då vi investerar i det som Gud håller högst: människor.

 

Din hjälp behövs! 

Det kostar 375 kr att sätta en elev i skolan ett år, 125 kr per termin (Sydsudan har tre terminer per läsår).

 

Ge en gåva här