Skriv under uppropet för att rädda biståndet!
  • Din varukorg är tom
Till shopen
Tillbaka till Bistånd

Regeringen ger tillbaka biståndspengar

Efter massiva protester och skarp kritik mot att sätta utsatta grupper mot varandra beslutade regeringen att återföra 1,3 miljarder kronor till biståndsbudgeten. Pengarna hade tagits för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar. För biståndsaktörer inom civilsamhället innebär det att vi får tillbaka större delen av anslaget och att ingångna avtal med lite omfördelningar kan hållas. Men trots kritiken behåller regeringen ändå 7,9 miljarder kronor för att ha ”fortsatt handlingsutrymme”.

 

Beskedet om de så kallade avräkningarna från biståndet med 9,2 miljarder kronor väckte starka reaktioner inte minst bland de svenska biståndsorganisationerna. Inte bara för att det kom i ett läge där utvecklingen i världen – efter pandemin, Ukrainakriget och klimatkriserna – går bakåt, utan även för att det kom mitt under pågående budgetår.

 

Neddragningarna skulle tvinga biståndsaktörerna att frysa de insatser som pågår, sätta samarbetspartner i länderna i svåra situationer och få katastrofala följder för miljontals människor världen över.

– Vi väntade medvetet in i det längsta med att agera gentemot våra samarbetspartner för att inte skapa onödig oro, och onödigt merarbete. Vi hade därför inte påbörjat någon process med att skriva om avtal när beskedet om att pengar skulle återföras kom. Men det är klart att osäkerheten har påverkat vår verksamhet där en del planerade projekt och aktiviteter har försenats eller till och med ställts in, berättar Niclas Lindgren, direktor på PMU.

 

Starkt kritiska till avräkningar och ryckigheten

Regeringen grundade avräkningarna på tidiga beräkningar från Migrationsverket om hur många ukrainska flyktingar som skulle ta sin tillflykt till Sverige undan stridigheterna.

 

Eftersom det inte har kommit lika många flyktingar som prognoserna förutsade, och en del av flyktingarna dessutom redan har återvänt, har regeringen nu avfryst 1,3 miljarder. Det innebär att regeringen återlämnar merparten av det stöd som går via civilsamhällesorganisationerna, liksom anslaget för mänskliga rättigheter och demokrati.

– Det är bra och välkommet att regeringen återför pengar, men det är långt ifrån tillräckligt för att täcka behoven. Och den här typen av agerande skapar en ryckighet och en osäkerhet som gör det svårt för alla inblandade att planera. Vi är starkt kritiska till avräkningarna och det har vi förstås framfört. Bistånd måste få vara bistånd, säger Niclas Lindgren.

 

Skulle avräkningarna ha genomförts fullt ut hade det slagit ännu hårdare mot fattigdomsbekämpningen och fått långsiktiga effekter på utvecklingsfrågor som demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i världen.

– Tack vare vår egen insamling och våra möjligheter att omfördela medlen mellan kommande och pågående projekt lyckades vi i hög grad att täcka upp för det tillfälliga underskottet redan innan regeringen återförde pengarna. Vi kunde därmed minska de mest akuta effekterna av neddragningarna, berättar Niclas.

 

Behoven är fortsatt stora

För att inte behöva skära lika mycket i det viktiga programarbetet som våra partner står i, gick PMU och Pingst ut i en gemensam uppmaning till församlingarna efter Rådslaget om att under sommaren själva samla in pengar.

– Behoven är fortsatt mycket stora och insamlade medel kommer behövas även när pengarna återförts. Vi är förstås tacksamma om folk vill fortsätta att skippa en fika eller ett par glassar på stan, för att istället ge en extra hundralapp i gåva. Ett regelbundet månadsgivande är ju förstås ännu bättre eftersom det ger ett långsiktigt stöd, säger han.

”Vänd inte världen ryggen!”

Pandemin har lett till ökad hunger och fattigdom. Klimatkrisen påverkar människors vardag och spär på antalet konflikter. Demokratin, jämställdheten och människors rättigheter är starkt hotade på flera platser i världen.

 

De svenska biståndsorganisationerna har på olika sätt, enskilt och tillsammans försökt bilda opinion för att påverka politikerna att inte vända världen ryggen när det svenska biståndet kanske behövs mer än någonsin.

– Vi har också sett att det lönar sig att opinionsbilda och sätta press på beslutsfattare. Men också att det är bra att ha lite is i magen och att det är mycket viktigt med alternativ finansiering så att man inte är för beroende av ett anslag eller en finansiär, avslutar han.

 

Rädda biståndet – namninsamling

 

De svenska avräkningarna från biståndet är de största av alla länder i OECD och gör Sverige till det enskilt största mottagarlandet för svenskt bistånd. Inför valet vill vi ha ett löfte från våra politiker att ge minst 1% av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd till människor som lever i fattigdom och förtryck, och att därefter låta bistånd vara bistånd. Skriv under vår namninsamling för att rädda biståndet!

Läs mer!

Se alla projekt