PMU

– Jag är så glad varje gång jag kommer hem till mitt hus. Jag är också tacksam att jag nu har grannar. Det säger Dika, från ett av det trettiotal hushåll med mangyaner som har flyttat till en nybyggd by – tack vare PMU:s demokratiarbete. Dika bor med sin man Bong och deras tre barn i ett nybyggt hus i byn Anao. Familjen har just flyttat in och håller på att göra sig hemmastadda. Folkgruppen mangyaner är en etnisk minoritet som bor i bergstrakterna på ön Mindoro i Filippinerna. Tidigare bodde Dika och de andra byborna utspridda, var och en på sin egen markplätt där de odlade mat för självförsörjning. Det var långt till närmaste granne och till grundläggande service som skola och sjukvård. Fattigdom och diskriminering är vardag för många mangyaner, eftersom de är geografiskt och socialt marginaliserade och många av dem saknar medborgarskap i landet. Men för cirka fem år sedan gick ett trettiotal mangyanfamiljer samman för att bilda en gemensam by, Anao. De ville ha närmare till skolan och samtidigt kunna fortsätta sitt jordbruk.
Många mangyaner bor traditionellt i enkla kojor, som knappt kan stå emot de oväder och tyfoner som årligen drar in över Mindoro. Tack vare PMU:s partner PMUI hade de fått lära sig om sina rättigheter, och hade även fått hjälpa att ordna medborgarskapet. Familjerna i Anao bestämde sig därför för att vända sig till en lokal myndighet i Mindoro. Arbetskraften fick de bidra med själva, medan myndigheten stod för byggmaterial till husen. Anaoborna upplever att det är stor skillnad i hur de blir bemötta när de besöker myndigheter och offentliga serviceinrättningar sedan de fick kontakt med PMUI och blev medborgare.
– Nu lyssnar de på oss, säger Doway, en av männen i byn. Förut kunde det hända att vi kom med våra sjuka till sjukhuset, men de trodde inte på oss. De sa att vi bara låtsades, och att vi skulle ta en huvudvärkstablett.
De limegröna husen är ett bevis på att något har hänt. Myndigheterna har resurser att fördela, men deras personal har inte möjlighet att åka ut i fält för att ta reda på vilka behov som finns. Därför spelar PMUI en viktig roll i att överbrygga glappet. Det finns några saker kvar på Dikas önskelista. – Jag skulle vilja ha klädskåp och en diskho, säger hon. Och det skulle vara bra om det fanns en skola i byn. Men annars är hon mycket nöjd med det nya livet, som även har gett en del oväntade fördelar. – Vi hjälps åt mycket mer nu när vi bor tillsammans i byn. Vi hör ihop.

 

SÅ JOBBAR VI / DEMOKRATI
Demokratiinsatser handlar om att skapa en god demokratisk kultur och öka tolerans, deltagande och jämlikhet samt arbeta mot diskriminering. PMU:s partner stärker det civila samhället bland annat på gräsrotsnivå och tränar människor i att själva kräva sina rättigheter. De bedriver ofta opinionsbildning genom att till exempel skapa samhällsdebatt och dialog om fred och konfliktförebyggande arbete. Det är även viktigt att arbeta för att samhället styrs utifrån demokratiska principer, så att korruptionen minskar, rättsväsendet fungerar och mänskliga rättigheter respekteras. PMU:s partner är ofta en röst för de mest utsatta och fokuserar på påverkansarbete och samarbete med myndigheter.

– Jag kände mig lurad för jag blev gravid när jag var ung och fick en dotter. När min dotter växte upp föll hon i samma fälla och blev gravid tidigt, berättare Baké, en av de kvinnor som har deltagit i undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) i Akassato i Benin, Västafrika.
I byn So-Ava en bit därifrån har ett 20-tal ungdomar och vuxna format en halvcirkel på några enkla träbänkar inne i kyrkolokalen. En man med en lång vit kåpa med gröna tjocka band utmärker sig i samlingen. Det är pastorn Nicolas Oussou Hounton. Det är tabu att prata om sex i Benin och det finns ingen tradition att föräldrar pratar med sina barn om dessa frågor. Men för ungdomarna i Nicolas församling är det inte längre Sexundervisning i kyrkan förändrade liv något konstigt att prata om det. Tonårsgraviditeter, olagliga aborter och stora familjer med många barn är vanligt här.
– Tidigare var könssjukdomar vanligt, men nu är det inte så längre. Vi har sett hur unga människor börjat tänka till och förändra ett riskfyllt beteende, säger Nicolas, som är pastor i Église Du Christianisme Celeste i So-Ava.

De träffas i kyrkan, ungdomsklubbar och kvinnogrupper, eller så får de undervisning som en del i sin yrkesutbildning. Ibland tar pastorn 15 minuter efter en gudstjänst för att prata om ämnet med församlingsmedlemmarna.
Man jobbar mycket med att få föräldrar att förstå att de måste prata med sina barn. Men hur kommer det sig att det är kyrkan som tar ledartröjan i de här frågorna?
– I Benin lyssnar man på sin andliga ledare. Folk tar till sig vad vi säger. Även regeringen har förstått vilken påverkan vi har och ber oss ibland att sprida information till byborna eftersom vi kan nå människor, förklarar Sodji Gossou som är samfundsledare för EEADBEN.
– I vår kultur pratar man inte om sex med sina föräldrar. Det förstörde mycket för oss. Idag pratar jag med alla jag möter om den kunskap jag fått. Jag är så tacksam för denna kunskap, den har förändrat så mycket, säger Baké.

 

SÅ JOBBAR VI / HÄLSA / UTBILDNING / FÖRSÖRJNING
Hälsa, utbildning och försörjning handlar om de allra mest basala rättigheterna och grundläggande behoven för en värdig tillvaro. Trots framsteg brottas stora delar av världens befolkning, framförallt kvinnor och flickor, fortfarande med brist på utbildning, dålig hälsa och skadliga kulturella traditioner. Kyrkan och andra trosbaserade organisationer har ofta en stark tradition att arbeta inom dessa områden. En viktig metod i det arbetet är olika typer av självhjälpsgrupper där kvinnor, män och ungdomar ges stöd att organisera sig. Genom att spara små summor tillsammans kan de få tillgång till lån och utbildning inom exempelvis mänskliga rättigheter, företagande, hantverkskunskap och hälsa men också alfabetisering. Grupperna står sedan starkare i sin möjlighet att påverka sin situation i förhållande till myndigheter och övriga samhället.

– Vi visste inte hur vi skulle ta hand om miljön när vi bedrev jordbruk.
Det berättar Seleyan, massaj och en av deltagarna i PMU:s och partnern Free Pentecostal Fellowship of Kenya (FPFK) projekt för miljö och jämställdhet i Kenya. Området är utsatt för många utmaningar kopplade till miljö och klimat – översvämningar, torka, minskad mångfald, avskogning och jorderosion är några av de problem som man har tampats med i ökande takt. Även luftföroreningar hör till
bilden, då gifter från bekämpningsmedel sprids med vinden. Boskap har tillåtits beta marken för hårt och överbefolkning i området har gjort att den mänskliga påverkan på miljön också har blivit alltför stor.
Utbildningen har bidragit med ny kunskap om hur de olika systemen hänger samman och hur ett hållbart jordbruk kan bedrivas.
– Nu har vi börjat ta steg mot att återställa miljön, berättar Seleyan. Vi har börjat plantera träd och lär oss bättre jordbruksmetoder. Vi har förstått hur viktigt det är att vi tar hand om miljön. Vi har också fått lära oss att samla regnvatten för att bättre klara av torrperioden.

Genom att arbeta med lokala självhjälpsgrupper får projektet en naturlig förankring och leder till bestående förändring.

 

SÅ JOBBAR VI / MILJÖ
Klimatpåverkan är påtaglig i många länder i form av ökenspridning, torka, erosion och översvämningar. Miljöinsatserna handlar
om hållbar användning av naturresurser, miljövänliga tekniker och metoder i hushåll och inom skogs- och jordbruk. En annan viktig del i miljöarbetet handlar om att förebygga och hantera miljö- och klimatkatastrofer. Framför allt arbetar partner med att stärka individers och gruppers kapacitet att hantera miljöfrågor. Partner samarbetar med myndigheter och andra aktörer kring miljöfrågor för att nå bättre och fler miljöresultat.