Idag, 26 september 2024, är det på dagen 100 år sedan den första versionen av Barnkonventionen antogs, och vi ser att den sammantagna bilden av barns situation globalt är extremt nedslående. Men vi vet att det finns möjlighet att förändra den. Det skriver PMU tillsammans med 13 andra organisationer i inom kampanjen Världens barn:
Den 26 september 1924 antogs ”Deklarationen om barns rättigheter” i Genève, de första internationella riktlinjerna som uttryckligen erkände att barn har rättigheter. Idag, exakt 100 år senare, har mycket blivit bättre men vi ser samtidigt hur utvecklingen för barns välmående i många delar av världen går åt fel håll. Det är en verkligt oroväckande världsbild, men vi har möjlighet att påverka den.
Vi är representanter för 14 organisationer som på olika sätt arbetar för barns rättigheter globalt. I samband med starten för kampanjen Världens Barn väljer vi nu att gå samman för att säga att det är dags att ta barnens situation på allvar, om vi vill att nästa generation ska ha möjligheten att leva i en trygg och hållbar värld. När röster höjs om att vi inte hör ihop, att vi inte ska hjälpas åt – då behövs motkrafter som säger annorlunda. Alla vi och alla ni tiotusentals människor i Sverige som engagerar er i Världens Barn och för barns rättigheter – vi är en sådan motkraft tillsammans. För att vända den negativa utvecklingen behöver vi stärka samarbetet mellan aktörer inom Sverige – och mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i andra länder – inte försvaga det. Ungas röster behöver tas på allvar och vi måste framför allt våga investera i insatser som gynnar barns rättigheter globalt.
Precis som FN:s generalsekreterare António Guterres själv skriver, är årets FN-rapport över de globala målen en dyster läsning. För fler än en tredjedel av målen har utvecklingen stagnerat eller till och med gått bakåt. Under 2020 ökade den extrema fattigdomen för första gången på flera decennier och återhämtningen har varit tuff, särskilt för låginkomstländer. Efterdyningar av pandemin i kombination med väpnade konflikter och ökade matpriser har lett till att hundratals miljoner människor inte hade möjlighet att äta sig mätta under 2023. Samtidigt uppmättes förra året den varmaste temperaturen hittills på jorden och katastrofer till följd av klimatet påverkar människors möjlighet att bo, arbeta och leva. Därutöver har krig och väpnade konflikter skapat en situation där fler människor än någonsin tidigare tvingats fly sina hem. Det är ett oroväckande världsläge, och i den här situationen – liksom alltid – är det barnen som drabbas hårdast.
148 miljoner barn i världen under fem år saknar tillräckligt med mat för att växa och utvecklas enligt FN. Om utvecklingen fortsätter kommer vart femte barn att lida av hämmad tillväxt år 2030. Därutöver är det bara tre av fyra barn som har tillgång till drickbart vatten och så många som 1 000 barn under fem år dör varje dag på grund av bristande tillgång till rent vatten, hygien och sanitet, enligt Unicef.
Totalt 250 miljoner barn mellan sex och 18 år har inte tillgång till utbildning. En siffra som, enligt Unesco, har ökat med sex miljoner bara sedan år 2021. Fattigdom är den främsta orsaken men även politisk instabilitet, väpnade konflikter och naturkatastrofer utgör hinder. Barn som inte går i skolan tvingas ofta arbeta och löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp och barnäktenskap. Därutöver har de svårare att få arbete och har oftare problem med hälsan som vuxna.
Vart femte barn växer idag upp i områden där det pågår väpnade konflikter. Enligt en FN-rapport från i juni i år har våldet mot barn i konfliktsituationer ökat på ett alarmerande sätt. Barn rekryteras i allt större utsträckning i krig, attackeras i sina hem och kidnappas när de är på väg till skolan. Under 2023 dödades motsvarande 15 barn per dag i väpnade konflikter. Bara i Gaza har 14 000 barn dödats sedan kriget bröt ut, enligt Unicef.
Idag är det på dagen 100 år sedan den första versionen av Barnkonventionen antogs, och vi ser att den sammantagna bilden av barns situation globalt är extremt nedslående. Men vi vet att det finns möjlighet att förändra den. Vi är 14 organisationer med lång erfarenhet och bred kompetens inom frågor som rör global utveckling och barns rättigheter. Varje dag arbetar vi och våra samarbetspartners med att skydda, stärka och utveckla barn och deras rättigheter runt om i världen. Det här är våra gemensamma förslag på hur vi tillsammans kan se till att stärka barns rättigheter:
Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO-rörelsen
Josephine Sundqvist, generalsekreterare Läkarmissionen
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Malin Duintjer, generalsekreterare Riksinsamlingen för Världens Barn
Martina Hibell, generalsekreterare Barnfonden
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Mattias Ingeson, generalsekreterare Erikshjälpen
Niclas Lindgren, direktor PMU
Ulrika Modéer, generalsekreterare Röda Korset
Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen
