– Om vi inte hade tagits om hand här, så skulle kvinnorna från min hemby vara utplånade. Tack vare doktor Mukwege och personalen på Panzi får vi vård och vår situation förbättras, säger Sara.
Hon är en av de kvinnor som drabbats av det sexuella våldet i DR Kongo, som en konsekvens av konflikten som råder i landet. Före konflikten hade Saras familj ett lugnt liv med mat på bordet. Nu kan befolkningen varken odla eller få tag i vatten. Saras make och son dödades och sju av hennes barn flydde.
– Jag vet inte var de är idag. Jag har bara ett barn kvar hos mig. Saknaden och oron plågar henne ständigt.
Sara blev själv våldtagen och blev då sjuk. En dag hörde hon talas om Panzisjukhuset som tog emot kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld och lyckades ta sig dit.
En annan som vårdats på Panzisjukhuset är Faida. Hon blev våldtagen av några rebellsoldater när hon var tre år gammal.
– Jag såg hur de våldtog mitt barn, detta barn, säger Marie-Louise och pekar på Faida som sitter vid väggen en bit ifrån henne.
– Jag identifierar varje våldtagen kvinna med min egen fru. Varje våldtagen mor, med min egen mor. Och varje våldtaget barn med mina egna barn. (Denis Mukwege, chefsläkare och grundare av Panzisjukhuset)
Det kongolesiska samhället är skakat i grunden efter 20 år av brutala övergrepp. Allt fler våldtagna kvinnor och barn söker sig till Panzisjukhuset. Stora insatser krävs för att kunna ge överlevare av det sexuella våldet vård. Vården innebär medicinsk och psykosocial vård samt juridisk information och stöd. Projektmålet är att ge kvalificerad vård till kvinnor och barn, samt att arbeta med påverkan och förändring till ökad tillgång på sjukvård samt rättvisa.
85 000+ patienter med allvarliga gynekologiska skador har fått vård på Panzisjukhuset, varav 69 000 patienter är överlevare efter sexuellt våld.
