Mercy drömmer om att bli domare för att kunna stoppa barnäktenskapen. Men än så länge måste hon sätta sitt hopp till sitt framtida jag eller till andra som i nutid kan stå upp för hennes rätt att inte bli bortgift och få gå kvar i skolan.
Mercy drömmer om att bli domare för att kunna stoppa barnäktenskapen. Men än så länge måste hon sätta sitt hopp till sitt framtida jag eller till andra som i nutid kan stå upp för hennes rätt att inte bli bortgift och få gå kvar i skolan.
Vill du stå upp för flickorna?Till mitt framtida jag
Kanske är det bara önsketänkande men jag hoppas att drömmen om att bli domare har gått i uppfyllelse när du läser detta. Att du nu ser till att flickor inte längre kan giftas bort till äldre män i utbyte mot boskap. Och att du inte låter dig lockas av mutor, utan sätter de som bryter mot lagen i fängelse. Jag skulle bli så besviken på dig annars! För vi tjejer lovade ju varandra det, efter fredsklubben häromdagen, att alltid stå upp för det som är rätt.
Vi var så arga, minns du? Det var efter att Grace hade berättat att hon blivit gravid när grannen tvingat sig på henne då hon hämtade vatten. Och trots att vi sedan bad hennes föräldrar att inte gifta bort henne, så fick jag veta nu på rasten att de har tagit emot getter i hemgift. Det betyder att hon inte kommer tillbaka till skolan, utan måste flytta härifrån och hem till den där mannen och hans andra fruar. Hon måste vara så rädd!
Jag förstår att föräldrar kanske gör sånt de egentligen inte vill, när de är desperata. Och jag oroar mig för den dagen när jag själv inte längre får gå kvar. Mamma och pappa säger att utbildning är viktigt, eftersom jag kommer kunna hjälpa till med mer pengar till hushållet när jag kan läsa, skriva, räkna och har lärt mig ett yrke. Men de kan ju ändra sig om de inte har råd med skolavgiften och någon då erbjuder dem hemgift…
Åh, jag vill helst inte tänka på det! Så jag sätter mitt hopp till dig, mitt framtida jag, och till andra som kan stå upp för oss som inte har möjligheten att själva säga ifrån.
Själv fokuserar jag på skolarbetet och fredsklubben. Häromdagen plockade vi skräp runt brunnen, det blev jättefint! Och så tittar vi ibland till träden som vi planterade i vintras. Men de ser alldeles vissna ut och vi måste hushålla med vattnet. Förresten ska vi kanske åka till Pokotsidan och träffa barnen där! Och prata om fred och försoning – för utan fred sker ingen utveckling. Det har jag lärt mig i skolan.
Hälsningar från Mercy, 13 år
