• Din varukorg är tom
Till shopen

SMS:en som räddar liv

Med livet som insats övervakar och anger de sin omgivning. I största hemlighet. Men med sms:en räddar de många liv.

Med livet som insats övervakar och anger de sin omgivning. I största hemlighet. Men med sms:en räddar de många liv.

Totalt är de trettio stycken. Hälften är verksamma på Turkanasidan och den andra hälften på Pokotsidan om regiongränsen. De är noggrant utvalda och specialtränade för uppgiften att förvarna om kommande brott. Som enda arbetsredskap har de en enkel mobiltelefon. Vi möter två av dem i största hemlighet i en vit Landrover parkerad bakom den lokala pingstkyrkan i utkanten av Kainuk. Vi kan kalla dem Eric och John.

 

– Vi tränades att leta efter tidiga tecken på att något ont är på väg att hända, något som kan få katastrofala konsekvenser om det inte stoppas, berättar Eric.
– Informationen sms:ar vi till larmcentralen så att säkerhetspersonal kan ingripa innan det sker, lägger John till.

 

Early Warning System – förebyggande varningssystem

Det förebyggande varningssystemet togs i bruk 2013 i de konfliktdrabbade områdena Turkana och Pokot i nordvästra Kenya. Genom att föra vidare det de snappar upp bland grannar, vänner, nära och kära har våldsamma boskapsstölder kunnat avstyras, unga herdepojkar stoppats från att ge sig ut i strid och flickor hindrats från att giftas bort.
– Jag har räddat många liv och hindrat många attacker från att äga rum. Några förövare har till och med gripits, säger Eric och berättar att han vid ett tillfälle fick reda på att över hundra krigare skulle slå till mot en boskapsägare. Han larmade och efter ett snabbt ingripande från säkerhetspersonal kunde attacken avvärjas.

 

Till larmcentralen på FPFK:s huvudkontor i Kitale kommer det varje dag in i genomsnitt tio meddelanden. Men för att myndigheter och annan säkerhetspersonal ska kunna agera utifrån tipsen måste de innehålla tillräckligt mycket fakta att gå på.
– Det första jag gör är att verifiera att uppgifterna stämmer med en annan källa i samma område, berättar Kevin Magero, dataanalytiker hos PMU:s lokala partner Free Pentecostal Fellowship in Kenya som har utvecklat varningssystemet.

 

Avgörande att känna till varningstecknen

För den oinvigde är det inte helt lätt att förstå tipsen. De kan handla om att en tonårspojke har försvunnit, att en brasa har tänts uppe på ett berg, att aporna signalerar att det är rörelse i terrängen eller att främmande fotavtryck har upptäckts utanför en inhägnat område. Men tipsen är ofta helt avgörande för att förhindra att brotten sker.
– Först har boskapstjuvarna nämligen skickat över spejare för att utforska hur många djur som finns och för att beräkna hur stort motståndet kan tänkas bli. Därefter har man vänt hem för att planera tillslaget. Så efter ett meddelande om att främmande fotavtryck har synts till vet man att det tar 1-3 dagar tills de slår till, förklarar Kevin.

 

Att en brasa tänds uppe på ett berg i Pokot handlar inte om att man vill varsko invånarna på fiendesidan om att man är på väg, utan om att angriparna, i avsaknad av navigeringssystem, annars inte hittar tillbaka hem i mörkret. Men det sätter Turkanasidan i beredskapsläge. Kvinnor, barn och åldringar evakueras ut i den omgivande terrängen, medan unga pojkar och stridande män beväpnar sig och gör sig redo att försvara sig.

 

Efter att Kevin fått informationen bekräftad anonymiserar han uppgiftslämnaren och skickar sedan meddelandet vidare till myndighetspersoner och säkerhetspersonal. Informationen skickas ganska brett och även till överordnade chefer så att om någon ansvarig mot förmodan låter bli att agera så kan man misstänka att personen i fråga är korrupt. På så sätt har man bakat in flera säkerhetslager i systemet.

Flickor gifts bort i utbyte mot boskap

Ett meddelande in i systemet kan också handla om att en flicka är på väg att bli bortgift.
– Vi har en mängd utmaningar som vi försöker arbeta med i regionen. Boskapsstölderna är grunden till konflikterna men relaterat till den är frågan om barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, förklarar Caleb Khisa, projektansvarig för FPFK:s arbete i nordvästra Kenya. Dessutom har den pågående torkan och bristen på mat fått stor påverkan på hushållens försörjning.
– För att rädda hushållet från effekterna av hungern och säkerställa att familjen får en inkomst gifter man bort flickorna i utbyte mot boskap, säger han.

 

”Mitt liv skulle vara i fara”

Skulle uppgiftslämnarna bli påkomna skulle de förmodligen råka illa ut. Och kanske även deras familjer.
– Om det kommer ut att det är jag som tjallar skulle mitt liv vara i fara, bekräftar Eric.
Men han säger sig inte vara rädd eftersom hans identitet aldrig lämnas ut av systemet. John instämmer:
– Jag gör det frivilligt för att förhindra att fler människor dör, att egendom blir förstörd och för att vi ska få fred.