Skriv under uppropet för att rädda biståndet!
  • Din varukorg är tom
Till shopen
Tillbaka till Nyheter

Möt PMU i Almedalen

Klimatomställningens utmaningar

Hur bygger vi fred i mineralrika DR Kongo?

 

I Demokratiska republiken Kongo pågår en utav västvärldens mest ignorerade och bortglömda kriser. Ändå är det vår konsumtion som bidrar till en stor del av instabiliteten i landet. Där utvinns nämligen de mineraler som används i vår elektronik. Går det att fortsätta utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle och samtidigt bygga fred? Vilken roll kan Sverige spela för utvecklingen?

 

60 procent av världens koboltreserver och 80 procent av coltanet kommer från det mineralrika centralafrikanska landet, vars befolkning skulle kunna leva i välstånd och utveckling. Men vinsterna från mineralbrytningen lockar till sig krigsherrar som genom terror och övergrepp bedriver olaglig handel. Konflikterna har drivit på den humanitära situationen och tvingat mer än fem miljoner människor på flykt. Värst drabbas kvinnor och barn, inte minst på grund av det utbredda sexuella våldet som används som vapen i krigföringen.

 

Den lagstiftning som ska reglera handeln och se till att företag tar ansvar för hela sin verksamhet är för svag och det är svårt att spåra mineralernas ursprung. PMU arbetar tillsammans med pingströrelsen CEPAC, en viktig lokal och social aktör, bland annat med att bygga fred. Den är svårnådd så länge den olagliga handeln fortgår.

 

Medverkande

Roger Buhendwa, projektledare, Panzi Foundation, DR Kongo
Sofia Hafdell, andre ambassadsekreterare svenska ambassaden i DR Kongo
Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson, (KD)
Mathias Tegnér, ledamot i näringsutskottet, (S)
Hanna Björk, hållbarhetschef, Västtrafik
Mikael Jägerskog, policy och påverkanschef, PMU
Joakim Wohlfeil, sakkunnig väpnade konflikter, Diakonia

Moderator: Johanna Litsgård Lebourne, kommunikations- och insamlingschef, PMU

 

 

 

Vilken värld vill vi se?

Ett samtal om värderingar, teologi, drömmar och aktivism

 

För första gången på mer än 30 år ökar andelen människor som lever i fattigdom i världen. Coronapandemin har förstärkt de utmaningar som mänskligheten redan stod inför: klimatförändringar, fattigdom, nationalism med mera. Kyrkan är en aktör grundad i ett himmelskt hopp, bortanför populism och ekonomi.

 

Många röster ropar att vi ska sätta oss själva först, att världens fattiga får klara sig bäst de kan. Andra tycker att vi ska samlas för att tillsammans arbeta för att skapa förutsättningar för trygga och hållbara samhällen. Under detta valår lyfter kristna organisationer vikten av ett generöst bistånd, att en hundradel av vår inkomst i Sverige ska gå till världen. Men i detta seminarium ska vi lyssna till några unga röster från både politiken och civilsamhället för att försöka besvara frågan, vilken väg vill den unga generationen gå? Vilken värld vill de arbeta för i framtiden? Vi vill också gräva djupare i kyrkans roll, ansvar och möjlighet att bidra till en ljus och hoppfull framtid.

 

Medverkande

Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan
Pavlos Cavelier Bizas, ledamot förbundsstyrelsen, SSU
Elin Hjelmerstam, ledamot förbundsstyrelsen, LUF
Pontus Danforth, PMU, Unga vuxna

Moderator: Sofia Hallonsten, pressekreterare, Diakonia

 

 

 

Sverige skär i biståndet

Civilsamhället rapporterar från de mest utsatta globalt

 

Sverige är sedan länge ett föregångsland som står upp för ett starkt internationellt bistånd. Under våren följde regeringen dessvärre en helt annan linje. När miljö-, klimat- och hungerkatastrofer eskalerade globalt valde regeringen att frysa utbetalningarna från biståndsbudgeten med 7,9 miljarder och omfördela medlen för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar. Med detta beslut blir Sverige sannolikt den största mottagaren av vårt eget bistånd.

 

Nedskärningen betyder att civilsamhället i detta nu ser hur avtal bryts och budgetar minskar mitt under pågående verksamhetsår. Det är en självklarhet att Sverige ska ta emot människor från det fruktansvärda krig som pågår. Däremot är det högst ovärdigt att det sker på bekostnad av andra utsatta grupper som är beroende av stöd för sin överlevnad.

 

Beslutet drabbar det svenska civilsamhället och framför allt våra partnerorganisationer globalt. Vi som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete har gått samman för att gemensamt lyfta den viktiga frågan om svenskt bistånd och konsekvenserna i världen när ett land som Sverige backar. Vad händer egentligen i världen, globalt och lokalt, när biståndsbudgeten minskar? Vem betalar priset för en kapad biståndsbudget?

 

Medverkande

Roger Buhendwa, Panzi Foundation, PMU
Anders L Pettersson, exekutiv chef, Civil Rights Defenders
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palme Center
Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International
Maria Nyberg,  generalsekreterare Union to Union
Moderator: Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna

 

 

 

Sveriges utvecklingspolitik efter valet

 

Vad vill partierna förändra i bistånds- och utvecklingspolitiken om de får makten efter riksdagsvalet i höst? Var går skiljelinjerna och vad kan de samarbeta kring? En utfrågning av partiernas talespersoner om biståndet, klimatpolitiken, Agenda 2030, jämställdhet, företagens och civilsamhällets roll, och vad de vill driva under Sveriges ordförandeskap i EU.

 

Medverkande

Magnus Ek, Centerpartiet
Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna
Joar Forssell, Liberalerna
Maria Ferm, Miljöpartiet
Helena Storckenfeldt, Moderaterna
Socialdemokraterna (tbd)
Håkan Svenneling, Vänsterpartiet
Moderatorer: Esther Flores Sedman, kommunikationsstrateg PMU, Henrik Fröjmark, policyrådgivare Svenska kyrkan